Jag vet inte hur ni använder sociala medier men själv har jag kommit till att älska Instagram. Ständig inspiration och uppdatering från både nära och kära men även från de jag bara känner genom just det mediala flödet. Det diskuteras i bland om den "press" som skapas av de "ouppnårliga" som visas upp men själv väljer jag att endast se dessa bilder som inspiration och glädje snarare än något jag blir stressad av eller avundsjuk på. Många gånger när min vardag kanske är grå och långsam (men ack så efterlängtad ofta) så piggas jag upp av mode, inredning, glada leenden och god mat i alla vackra färger. Får jag dessutom en väns barns leende rakt i handen så är kvällen gjord.
Och ni, man kan zooma ut också men hur länge tror ni man skulle klara sig?* Och HUR var egentligen livet innan Instagram?
* Lyckan att efter en mysig kväll med vänner inse att man inte klickat sig in på Insta en ända gång under kvällen = #superlånginsperationsinsta coming up!
bilden ovan har lite med ämnet att göra, Chiara Ferragni - daglig insperation i en lur nära dig
Jag tycker att instagram, bloggar och även pinterest är otroligt inspirerande! Jag följer personer som står mig nära eller som jag finner inspirerande, att få följa deras liv och drömmar ger mig otroligt mycket pepp!
Som DU! Jag har följt dig... länge. Du har en egen otrolig stil, fantastisk känsla för inredning, verkar ha ett roligt och utmanande arbete SAMTIDIGT som du jonglerar hushåll, make och två pojkar. Jag har själv två barn och försöker få bitarna att falla på plats - du ger mig pepp på vägen!