I dag vaknade vi upp med en himla fin känsla i kroppen allihop tror jag. En jubilar som slog på stort, en makalöst mäktig festlokal med sitt ursprung som lastbilshall och så en hel stor familj som samlades med vänner på det.

 

Det är coolt det där att helt plötsligt se sig själv utifrån, dansande och omringad av de människor som kännt en innan man själv var född och som på riktigt betyder mest i ens liv (minus minderåriga barn som fick stanna hemma med min kära farmor). Minikusiner som blivit vuxna och på väg att bilda egna små minifamiljer, syskon som kommit hem och föräldrar som liksom pyser av stolthet av vetenskapen över att de faktiskt är grunden till all samhörighet. 

 

Tack morbror för att du drog till med årets fest, när jag i dag luktar på mitt däckdoftande hår så gör jag det med ett leende på läpparna och en himla massa fina minnen att bevara!