Efter möten, kampanjplaneringar och en himla massa yta är det fint att få landa i sin sons småprat om ditten och datten- travandes bland hyllorna på Ica. Faktum är att det ofta är där och då som jag liksom, mitt i vardagsspringet, andas lite extra och verkligen lyssnar in nuet. Inte så att jag inte ser mitt hjärta annars men i affären är det bara vi med ett gemensamt uppdrag och bortsett från en och en annan morot som ramlat ner (och naturligtvis måste läggas till rätta igen) så är det ingenting som stör i vår lilla värld. Befriande!