För några år sedan vaknade jag grinig om jag inte fått sova ostört mina 8 timmars skönhetssömn. I dag slog jag upp mina blå (okej, snarare grå) i tidig otta; falskt utvilad, glad med ett härligt lyckorus i kroppen för att fått sovit hela natten med endast (!?) två amningar och en timmas duttande som undantag. Av tacksamhet har jag ägnat förmiddagen åt att krama, pussa och allmänt klema mina söner med kärlek och en förhoppning om fortsatta trevliga nätter. Ingen kan kalla mig långsint...
kanske piffar jag denna dag med ovan outfit, den som lever får se...
skönt!