Okej, tänker ni. Vad sjutton är nu detta? Jo, det ska jag nu förklara. Det är nämligen så att mitt förhållande till mat är så att säga komplicerat. Inte så att jag inte äter på grund av viktissues eller äter för mycket i ett hetsigt sätt utan way mer komplext än så. Jag älskar nämligen god mat, äter det mesta och gärna mer om det är sött eller vällagat och grönsakerna är krispiga. Dvs om det serveras mig, och det är här mitt problem ligger. Att närma mig ett kök ger stackars Avenymamm rysningar; läbbiga disktrasor, svettiga recept och fonder som ska puttra går bara inte och så tar jag en skål flingor till. Att vara hemma på dagarna underlättar inte direkt- inte en unge som hänger på höften heller och inte en som vill bygga tågbana och så blir det en kaviarsmörgås till.
Tills nu. Bearnaisesås har förändrat mitt liv. Äter till kyckling, korv, tomater, gurka, sallad, uppvärmd pizza you name it (hej! resternas återkomst) och lunchen som mammaledig har fått en annan dimention. Kulinarisk smaksensation? Jag sa aldrig att jag var kräsen och hellre en grönsak med bea än ingen alls är mitt nya motto. Testa vettja!
tack Anna-Maria för Bearnaise-inspiration!
Johanna T
Hihihihi! Jag e älskar lohmanders bea!!!!
Finns ingen annan:)
fungerar till allt.prova gärna att dipa till chips helt grymt:)
åå vad gott :)